0
- parʲidʲenʲa ӈeβamʲiʔ nʲananʲiʔ sojasʲ. Ӈopoj jaxana malʲe sʲan jalʲaʔ ilʲeʔ. βarӈeʔ nʲe papa saʦʲ parʲidʲe. pɨxɨdada ӈod saʦʲ nʲenxad, βadamʔ xetɨita jaӈgu. xanʲebʦo - puxuʦʲaʔ nʲaxadanda saʔӈa. sʲaʔnɨ ӈebta ӈodʔ tandajaʔ meβɨ nʲedoʔ ӈebtamda tʲimbʲi. pɨda tarʲemʔ masʲiʔ: - nʲondaʔ sʲi neraʔ. tadxaβa pʲilʲuʔ irɨβaʔ pʲaβaʔ. nʲenʲaӈg irɨβa” susa. nʲibʲaronaʔ, ӈedalejnʲinzʲ. nʲisʲamʲiʔ xanda puj xanʔ ӈexed nʲenzaʔ mʲindʲanʲiʔ inʲamʔ sʲaradasʲ. - nʲenej βadaβna padna, padtaӈgo xorpasar? okoβej dʲinaʔ padβɨ - gramotʲid, dʲiplomad tanʲaʔ? - tʲukupoʔ nojabrʲskanʔ xanʔӈadamzʲ. obʒʔ olʲimpʲiada ӈasʲ. soldatӈe pɨxɨdanaʔ toxolambadarxaβaʦʲ. jenʲerʦʲ, sanarʦʲ, nʲalodorʦʲ... nʲinaʔ nʲertʲembʲinaʦʲ. manʲ jaxadanʲiʔ, jamalxad nʲaxarmaʦʲ, sʲidʲa nʲamʲiʔ pe salʲaxad ӈaxanzʲ. tanʲana xanʔmeӈe gramotʔ nʲaʔmarӈaβaʦʲ. - xalʲamʔ xadabasʲetɨdaʔ? pʲadamdaʔ xanʲad perӈadaʔ? (nʲenej nʲeneʦɨjeʔ laxanako) xanʲebʦo - βesej tarʲemʔ ma: Ӈaʦekɨ” padnaʔ βarӈeʔ nʲe papa nʲenxanda tosʲ xadaxanda masʲiʔ: ---- xanʲebʦo - puxuʦʲa inzʲelʲebʔ panda munoʔ nʲi namdʔ. masʲiʔ: - xeβamʔ xanʲad xoӈgudmʔ, xeβamʲiʔ jaӈgu. nʲid xanand mʲuʔ, xeβadamd nʲiβɨʔ mɨʔ. nʲina nʲikolajeβna βengoʔ padβɨ - jaӈga mʲatamda sʲertadaʔ. Ӈɨjeraʔ nʲe pʲumʔ saβumdaӈguβ, mʲad mʲuʔ nʲodaʔ tʲuӈgʔ. - xasaβa nʲumʲiʔ nʲelʲe tara, tarʦʲa nʲemʔ nʲin tʲenʲeβʔ? nʲenʲaӈganaʔ nʲudʲa ӈebtoʔ ӈodʔ sʲatoraʦʲ. numda ӈerm ӈesʲ sabʲe ӈoka pʲilʲumʔ nʲenʲaӈgamʔ nʲiβaʦʲ manesʔ. tɨna” sʲanamboj jalʲaʔ padʲeʦʲ. Ӈerʲojʔ nʲana sʲibʲaʔ tanʲuβna xobtoʔ jaӈotʔ pakaltɨdʔ. tɨ pertʲinaʔ tʲedaxaβʔ taӈgaʔ. tɨdoʔ tʲanʲuβna jaӈgabaӈgudoʔ. narejʔ nʲana medna tɨdoʔ lʲekaratambʲiʦʲ. soβxozʔ obɕːinaʔ tʲerʔ manzajadoʔ ӈokasʲ. Ӈermʲ nʲaӈɨ jaxana tamnaju jadʲembada jalʲanʔ xarβaʦʲ. xusuβej jaleʔ sarʲoʔ, mʲerʦʲaʔ ladɨbʲidonzʲ. ---- ---- - xaӈgurta nʲanaʔ mupda jaӈgunʲoʔʔ. saβumɨ nʲiӈaʔ? xanʲebʦoxoʔ mʲatʔ tʲuӈaxaʔ. - jaleʔnʲiʔ jambanʔ mʲakna medamnʲuʔ. manʲ ӈamgemʔ tʲenʲeβaӈgudmʔ. pɨdar xanʲamna - tanʲamna jaderӈan, tʲenʲeβabat nʲiβʔ taraʔ, xanʲana saβa nʲe tanʲa. manʲaʔ tʲaxananaʔ sʲanʔ mʲadp tʲikaxana palaβakɨʔ? nʲiʔnʲi tʲexeʔ irʲinanaʔ nʲaʔ tʲikaxana ilʲeβakɨʔ? mʲadɨrmaxaβʔ tʲenʲenadoʔ ӈoka ӈeβanʔ xabʲa? - manʲ nʲumʲiʔ ilʲjja laptandʲer. nʲisʲanʲiʔ nʲumda alʲeksandr, nʲebʲamʲiʔ sofʲjja laptandʲer. matʔ nʲe nʲamʲiʔ. sʲo- jaxaʔ xardaxana, xojʔ nʲana ilʲesʲetɨβaʔ. - instʲitutʔ pud xanʲana manzaraӈgun? - Ӈanʲiʔ joʔ tʲer nʲexena jabβaʔ jaӈguβɨ, xarnaʔ jana nʲad nʲedaβaʔ pʲurtaβaʔ. tarʲemʔ sɨrpatʲiʔ Ӈɨjeraʔ nʲe nʲundʲiʔ lerʲiʔ xajoβɨʔ. xanʲebʦo βesejʔ, xanʲebʦo puxuʦʲaʔ, xasaβa nʲundʲiʔ xajladʔ xajaʔ. jale perta manzaitoʔ xaβna nʲenej nʲeneʦɨjeʔ jajolʲ manzaidoʔ ӈokaʔ. xasaβaʔ jedej xano mʲimbasʲetɨʔ. taxaraβɨ xuromɨdoʔ, βandakudoʔ, ӈedalʲosʲ xanodoʔ sulorpasʲetɨʔ. meta xardamdoʔ xasaβaʔ jadɨbasʲetɨʔ , sʲilpasʲetɨʔ. tɨnzʲandamdoʔ paӈgalpasʲetɨʔ. nʲeʔ jaleʔ jambaxana mejatasʲetɨʔ, Ӈɨjeraʔ nʲe nʲuʔ jeʔemnʲa mʲadmʔ sʲertaʔ. xaӈgurta nʲemʔ tanʲaʔ jusʲibtalaʔ. tarʲemʔʔ menaxanʲiʔ nʲisʲamʲiʔ tosʲ. Ӈenʲiʔ ӈulʲiʔ xanʲimʲaʦʲ. jaderʦʲ nʲiβasʲ pʲirasʔ. tʲikɨʔ xaβna ӈudamʲiʔ βoma. peβdʲa pʲimʔ ӈenʲiʔ judaba madamʲinzʲ. nʲisʲamʲiʔ xeβxananʲiʔ ӈamdʲo sʲiimʲi jerambʲisʲ. numda jalemamʔ ponʔ ӈatʲemʲinzʲ. xubtaӈe xexeβa mʲaknʲiʔ - nʲinʲiʔ, nʲisʲamʲiʔ, nʲebʲamʲiʔ nʲadabasʲetɨdmʔ. xanamʔ mʲixʲiβa tʲedarʲiʔ jexeradmʔ. tɨnzʲaӈgaβamʔ paӈgalʦetɨdmʔ. βarӈeʔ nʲajuʔ mʲusʲeljjadʔ. n.βengoʔ tadtaβɨ sʲidʲaӈgaxad sɨrta - xoj ӈanomʔ meʦʲ, jarkola ӈanʲiʔ tʲenʲeβanaken? xanʲebʦo - βesejʔ mʲadʔtʲerʔ xartoʔ jaxandoʔ mʲusʲeljjadʔ. Ӈanʲiʔ nʲesej nʲemʔ pʲurʦʲ tara. - pɨdar jexerabʔnand manʲ tʲenʲeβadmʔ. βarӈe nʲiʔnʲiʔ nʲe papadoʔ tanʲaӈgusʲ. βarӈeʔ jaʔ nʲajuʔ mʲusʲelpanaʔ tara. - tɨʔ mʲakna mebat ӈamgemʔ perʦetɨn? xanamʔ mʲisʲ, tɨnzʲamʔ paӈgalʦʲ tʲenʲeβan? manʲ saβa nʲaβ Ӈobaӈguna nʲisʲanʲiʔ nʲaʔ poӈgarmanzʲ jatnolɨnʲinzʲ. nʲisʲamʲiʔ samblʲaӈg xabtamʔ podʲerӈasʲ. manʲe tʲet xabtamʔ sʲaradamzʲ. βataβandaʔ poӈganʲiʔ ӈulʲiʔ xubta jaxana ӈaʦʲ. tad ӈedalaβanʲiʔ saʦʲ ӈarkaβna ӈedalɨnʲinzʲ. narej numgana xanmʲiʔ terʲi xajnasʲ. toʔ salabaʔ malʲe xolkaʦʲ. jerkana ӈedaʔ toʔ serlʲiʔ xaiʦʲ. arsʲenʲij okotettoʔ sʲo-jaxaʔ xardaxana toxolkodaʔ padβɨ xanʲebʦo - βesej nʲomʔ neʔnʲiβ, mʲadʔ mʲud tadʲebʲa muӈgadarʲeβʔ tarpɨʔ. tarʲemʔ jartaxandoʔ seβadoʔ talɨdʔ. tad nʲernʲaʔ xanʲebʦoʔ jalʲaʔ seβmʔ nʲidoʔ manʲijeʔ. laxanakonaʔ malda. sʲiʔiβxaβ jalʲaʔ tadʲebʲa nʲemʔ saβumdambʲi. xanʲebʦoʔ mʲadʔ tʲer terʲi ӈatʲenaʔ. sʲiʔiβ ӈesoӈgana tadʲebʲa - xurʲoxo munzʲalma. tarʲemʔ masʲiʔ: i.a.laptandʲer, n.otnʲeβʔ padβɨ ʃkolamʔ malʲeβɨʔ ӈaʦekɨ salʲexardaβna tamna βernaʔ. narejʔ nʲad tʲexe jaxaʔtatoʔ turʦʲ ekzamʲendoʔ, jege mʲipʲiʦʲ. uʨilʲiɕːexaʔ, instʲitutxaʔ toxolkoβanzʲ labʦeӈgudʔ. sʲo-jaxaʔ xaradʔ nʲad teβortaʔ nʲeneʦʲaʔ ӈanʲiʔ tanʲaʦʲ. Ӈarkaʔ nʲeneʦʲaʔ nʲudoʔ toxolkoβanzʲ tʲumʲenʔ, omskʔ, moskβaʔ, sankt-pʲetʲerburgʔ nʲaʔ xanʔlaʦʲ. - attʲestat, spraβkaʔ, zajaβlʲenʲije, malʲe ӈokaʔ padarʔ taraʔ. Ӈobanzʲerʔ saβoβna ilʲeljjadʔ. Ӈɨjeraʔ nʲe nʲu, nʲexetʔ saβa nʲe ӈeβɨ: sedora, mejata, pʲadamda, itamda xarta teβabʲi, xadanda mundʔ inzʲelʲe. numda pʲiʔ tʲeʦʲdaӈe xajasʲ. tarʦʔ jambaxana nʲisʲamʲiʔ tamna jaӈgusʲ, poӈgamda βataba maserӈasʲ. ӈenʲiʔ judaba pʲadamzʲ. nʲerʔ tuʔ sʲiʔmʲiʔ jexalmaʔ malӈgana ӈudamʲiʔ tobanda ӈɨlʔ jerʲemɨsʲ. Ӈudamʲiʔ jedʲelӈadamzʲ. nʲaxarʔ poʔ toxolkodadmʔ. nʲeftʲegazoβojʲi instʲitutxana tʲet tʲenʲeβana nʲamʲi ʔ toxolkodaʔ. tʲunʲamʔ meʔӈaʔ. xanʲebʦo βesej, xanʲebʦo - puxuʦʲa jaxandʲiʔ mʲusʲeljjaxaʔ. sʲiʔiβʔ ӈesoӈgana mʲadmʔ mʲaraʔ. - tʲodarʲi jadʔmʲin tamna ӈadʲiʔ, punʲajuʔ mʲaknʲiʔ xandadmʔ. - xakʲejʔ, ӈeβamʲiʔ masarʦʲ tara, xeβar jaӈguʔ. Ӈɨjeraʔ nʲe nʲumʔ xasaβa nʲundʲiʔ nʲeӈe meӈaxaʔ. pʲilʲuʔ saʔma poxona tɨnaʔ saʦʲ tetnasʲetɨʔ. padʲenaxandoʔ xuʔ - padnasʲetɨdmʔ. padtaӈgoβaxaβmʔ jetrʲiʔ perʦetɨβ. Ӈolʲepʲaxana janʲiʔ xurka ӈeβamʔ padɨbasʲetɨdmʔ. sedorasʲetɨʔ. mʲadotoʔ mʲuj manzaidoʔ perʦetɨʔ. nʲudoʔ xasʲeβdoʔ ӈaβlambasʲetɨʔ. βɨӈgana, xojʔ nʲana ilʲenaʔ taӈgamʲ nʲiʔ xombasʲetuʔ. ilandoʔ nʲernʲa mʲimaʔ jeʔemnʲa βarʲemdoʔ meʦʲ tajkuʔ jatnasʲetɨʔʔ. xubtaʔ nʲana mʲerʔ jurkorʦetɨʔ. manzajaxatoʔ mʲinxandoʔ labʦesʲetɨdʔ. ilʲebʦaӈe metʲidoʔ jale maʔlambasʲetɨdoʔ. ilandoʔ nʲeβxɨ irʲinatoʔ ilaʔ totrʲeβʔ tamna mʲiӈa. tɨʔ tanʲanaxaβanʔ xojʲ nʲaӈɨ ilmaʔ nʲiβaʔ jotʔ. - nʲisʲaxajunʲiʔ, nʲebʲaxajunʲiʔ saldambuβanda ӈeӈgu. tamna taslaβdaβej. saβaβna toxolkobʔnʲiʔ masʲiʔ okrug saldambaӈguda? tamna toxolkoda βarӈeʔ nʲe papamdoʔ xasaβa nʲundʲiʔ nʲeӈe meӈaxaʔ. Ӈamge jeʔemnʲa xanʲebʦo jalʲaʔ seβmʔ nʲi manʲijeʔ narej nuβoda, nuβoda pʲaβɨ. jadʲembada joʔ pʲajud ӈɨjeraʔ ӈadʲimʲaʔ. xanʲebʦo - puxuʦʲa, pɨda tarʲemʔ ma: pʲilʲuʔ iru tosʲ tamna xanzoӈe xaja. xojʔ nʲana ilʲena nʲeneʦʲaʔ jaβʔ nʲad pʲadamdoʔ matorpʲiʔ. xalʲadamdoʔ xadabʲiʔ. xanʲaӈɨʔ taӈgana nʲeneʦʲaʔ tɨtoʔ mor ӈaβradandoʔ xɨrdambʲidoʔ. morʔ jeʔejӈe tʲirtʲa ӈanodoʔ ӈaβradamdoʔ teβrambʲi. tɨtoʔ nʲalʲena pexeβa nʲablʲuj xobadamdoʔ xamʲedambaӈguʔ. tad pʲilʲuʔ irɨ - sʲo-jaxaʔ nʲana manzaraβandadmʔ ӈeӈgudmʔ. programmʲistʔ manzaja xanʲarʲina tarana. Ӈesɨʔ xusuβej manzajamdoʔ kompʲjjutʲerkana perӈadoʔ. pʲisʲ nʲaʔamarpada tadʲebʲa to, masʲiʔ. - xoj ӈanomʔ nʲiβaʔ meʦetuʔ. posʲako, motorʦaβej jesʲa ӈanorʲiβaʔ tanʲa. jarkola tʲenʲeβadmʔ. mʲadoʔmana ӈedalʲorʦetɨdmʔ. tedmʲiʔ paxalambasʲetɨdmʔ. maʔlaβɨ nʲitoʔ pondʔ sʲuraltɨdʔ. Ӈobʔ xenʲaxaβʔ jaβoʔ βarxana pʲilʲibtʔ xesʲetɨʔ. sʲiddoʔ nʲodana jerβandoʔ tɨda sulmaӈgudʔ. βarӈeʔ nʲe papa tarʲemʔ masʲiʔ: - tʲumʲenʔ nʲaӈɨ tgngʲi toxolkoβanzʲ pʲaӈguβ. programmʲistʔ manzajamʔ. toxolambaӈgudmʔ. xanʲebʦo- puxuʦʲa masʲiʔ: poӈgaroʔmamʲiʔ sʲanʔ parʲidʲenʲa ӈeβamd masarpad, sʲapʔ serӈe βunʲi xandʔ. xanʲebʦo - puxuʦʲa masʲiʔ: jando dʲianaʔ padβɨ tadxaβaʔ saβaβna toxolkuʔ, xojʔ tʲerʔ nʲeneʦʲaʔ nʲernʲakuʔ ӈejaʔ. nʲidaʔ nʲadabʲidaʔ, ӈobanzʲerʔ ilʲedaʔ. toxolkoβarʲiraʔ manzajaʔӈadaʔ. βeβa sʲerkʔ nʲodaʔ xarβaʔ. jamalʔ tʲer nʲeneʦɨjenaʔ saβaβna βadʲepatoʔ tara! ---- ---- xanʲebʦo - βesej. xanʲebʦo puxunda nʲaʔ ilʲeβexeʔ. janʔ ӈopoj xasaβa nʲudʲiʔ. nʲumdʲiʔ nʲelʲeβaʔ jolʲʦʲ toβɨ. xanʲebʦo - βesej nʲexenda masʲiʔ. mʲaknʲiʔ teβxaβa ӈulʲiʔ maidamzʲ. pɨxɨdamʲiʔ mʲinxanda jusʲ, ӈudamʲiʔ lʲekaratadamzʲ. - toxolkoβamd xʲibʲa saldambaӈguda? okrugʔ jesʲaxatʔ nʲi ӈeӈguʔ? xanʲebʦoʔ - βesej xanʲebʦo puxuxanda masʲiʔ. tʲedaʔ tʲuku padnaβaxananʲiʔ ӈobʔ ӈaʦekɨ nʲeneʦʲamʔ laxanako nʲatadmʔ. nʲerdʲe xʲibʲa ӈeβamda βadʲepӈasʲ, masʲ: - nʲemʔ pʲurʦʲ pedarʲiʔ pomna mʲusʲerӈaβaʦɨʔ ӈarʲiʔ tʲedaxaβ nʲeʔ xartoʔ nʲanaʔ toβɨʔ. xasaβa nʲunaʔ nʲeӈe ӈɨjeraʔ nʲe nʲumʔ mebnaʔ saβanʲuʔ. poӈgaxanʲiʔ xalʲaʔ ӈokaβna tarkaβɨdaʦʲ. taddʲikaxad nʲisʲamʲiʔ toʔ nʲabʲi xeβxana ӈeda poӈgada βataβanzʲ xajasʲ. manʲ sʲiʔmʲiʔ xanonʲiʔ letambaβanzʲ xajesʲ. tɨnʲiʔ xasʲena nuʦʲ. xannʲiʔ xeβxana nusʲ, βataӈgoda nʲisʲaxanʲiʔ sɨrӈadamzʲ. Ӈaβeʔ jolʲʦʲaӈgana nʲisʲanʲiʔ pʲelʲej tad ӈapβanda, - xojʔ nʲana taʔ mesʲetɨdmʔ. nʲinʲiʔ tʲedaʔ malʔ xojʔ nʲana meʔ, nɨlanaʔ. mʲaknʲiʔ xesʲ βʲertolʲotxad βarkadamzʲ, klassamʲiʔ perӈadamzʲ, jolʲʦebʲiβasʲ, ekzamʲennʲiʔ mʲipʲidamzʲ. ʃkolamʲiʔ saβaβna malʲeβasʲ. - toxolko xebʲaʔ nʲernʲa xurkaʔ padarʔ taraβɨʔ? - Ӈamge tarʲemʔ jarӈadaʔ. tʲikɨ nʲandaʔ jeʔejӈe ӈanʲiʔ nʲesej nʲemʔ tataβaʔ. - mʲaʔanaʔ xeβxana pʲisʲ nʲaʔmarpada tadʲebʲa nʲaβaʔ ilʲeβanʔ xabʲa. tʲikɨ nʲaβaʔ xoʦʲ tara, masʲiʔ pɨda nʲeβa” saβumdaӈguda. jaletoʔ jamban jarrʲimʔ ӈurɨbʲiʔ. sʲaʔnɨ ӈebtoʔ Ӈɨjeraʔ ӈadʲimʲa, pɨdoʔ tarʲemʔ maʔ. tonʔ teβʔmaxadanʲiʔ xanonʲiʔ sʲarɨnʲinzʲ. nʲisʲamʲiʔ ӈanomda nekalӈasʲ. poӈgada βataba pʲasʲ. numda malʲe peβsʲumʲaʔ nʲaʔ jarejʦʲ. xajerta pʲelʲa jaʔ maxaʔ tʲaxad ӈodʔ ӈadʲisʲ. jaxɨbaӈguʔ. Ӈajabaraʦʲ jaledoʔ tutaʔ. tɨʔ ӈamzamʲ ӈamamdoʔ xamʲedaӈgudoʔ. manʲ nʲiʔnʲiʔ nʲeβxɨ mʲadɨrmaʔ jeβejʔ salʲaʔ nʲana ӈaʔ. tʲidʔ Ӈedamʔ nʲubʲeta jaxa xojʔ jadxad xaʔamʲg. tʲikɨ ӈarka jaxanʔ ӈadaӈgana jaxa ӈoka. Ӈobʔ tarkada Ӈarka tʲidʔ Ӈedamʔ nʲubʲeʔӈa. jaxanaʔ xalʲamʔ xusuβej sʲelʲbʲaʔ nʲana xadabasʲetɨβaʔ. sʲedaʔ sotɨʔ nʲenzamʔ nʲubʲeta sotɨʔ nʲinʲa mʲadonaʔ palasʲetɨʔ. tʲikɨ jaxana morʔ maʔlambada tʲirtʲa ӈanoʔ turʦetɨʔ. sʲeda sotɨʔ nʲenz ӈanʲiʔ Ӈarka tʲidʔ Ӈedanʔ ӈadara. nʲeβxɨʔ mʲadɨrmʲiʔ ӈopmaʔ tamna ӈadʲiʔ. mʲadɨrmʲiʔ nʲiʔ sʲanʲeʔ ӈesurʦetɨβaʔ. nʲeβxɨ mʲadɨrmaxana sʲodaʔ xanonaʔ, sʲorʲeʦɨjenaʔ ӈesʲetɨʔ. - tad nʲernʲaʔ ʃkoland pud xanʲana toxolkodan? manʲ saβa nʲamʲiʔ ikʨamʔ terʲi nʲubʲeʔӈada. nʲukʦʲa ӈedaxanda ӈaxakud xanʲe, tɨʔ tanaba toxolambasʲetɨβ, xanʲarʲiʔ xebʔnanʲiʔ sʲidʲa jaӈganʔ nʲi xajurʦetuʔ. malkoβanzʲ pʲabʔ ӈanʲiʔ ikʨamʲiʔ ӈeʔnʲi ӈɨlna terʲi sʲursʲetɨ. malkoβaxaβmʔ jolʲʦe xarβobtada. nʲabʲi tɨʔ βarmʔ pɨda perʦetɨda. xajoda teda ӈobʔ jaӈgosʲetɨ. xusuβej βaӈgamʔ maneʦetɨ. tasko sujumʔ ӈaβorta noxom manepata, juʔ tʲibʲanʔ teβxaβabata nʲida ӈedaraӈguʔ. taӈɨ numgana manʲ saβa nʲaβ, ikʨa tanɨrʦʲamʲiʔ padʲenʲa tɨʔ βarxana mesʲetɨ. Ӈobkart mʲenarujmʔ tɨʔβarxad xeβnʲaʔ nʲi ӈedarasʲetuʔ. tarʦʲa saβa βenʲako solotaxad mʲirʲeʔӈa. tanɨrʦʲasʲipojʔ tɨd tana, maʔla ӈobʔ nʲid pʲiratʔ. Ӈadʲbʲanda βenʲakomʲiʔ saβa nʲadnʲiʔ βadʲeʔӈaβ. tunʲiʔ sʲiʔmʲiʔ itʔ mantedaʦʲ. sʲejmʲiʔ nulʲiʔ xajasʲ. Ӈarxanʲiʔ saʔnʲedamzʲ. - taʔ pʲadanaʔ nʲero matorpʲiβaʔ. toʔ xale - idʲurʦɨ xadabasʲetɨβaʔ. naraʔ xanʲesʲetɨβaʔ. jabtu, ӈaʔʦu, narmatɨ jadpasʲetɨβaʔ. xanʲeβamʔ jolʲʦe xarβobtaβ. βɨdarasʲetɨʔ. xadɨrmaβejʔ nunaxandoʔ βɨnxalasʲetɨʔ. Ӈobrʲiʔ xeβrʲiʔ sʲura sujuko tanpasʲetɨʔ. tɨʔ tʲaxana menaʔ ӈaʦekɨʔ ӈanʲiʔ βɨdarasʲetɨʔ, nʲemdoӈ xarbʲilasʲetɨdʔ. malkoda xasaβaʔ pʲi xanzoxana tɨdoʔ xadolambadaxandoʔ βenʲakudoʔ pedasʲetɨdʔ. pɨdoʔ nʲidoʔ tadaba texeʔnatoʔ jesʲetɨʔ. jepdʲa jalʲaxad jolʲʦe letʲosʲetɨʔ. nʲibʔ letʲuʔ, pʲilʲuʔ tad tʲibʔ tɨdoʔ mʲerʦʲaʔ ӈabtanʔ ӈedara pʲirtɨdoʔ. tʲexe jaxanandoʔ mʲadmʔ, jenʲa nʲeneʦʲamʔ jedtʲebtoʔ, tʲikarʲixʲina nultɨdʔ. nʲisʲaxanʲiʔ tʲorʲe irʲinʲiʔ βadʲi iβxalӈadamzʲ, tarʲemʔ manzʲetɨ: "iknʲa mena nʲeneʦʲandʔ tʲorɨʦʲ nʲi sʲerosʔ. tʲexe nʲar tad lerʲoda - itʔ sanaӈguʔ." nʲisʲamʲiʔ nʲiβasʲ tʲordʲeʔ, idʔ βarʔ nʲaʔ xarnʲiʔ teβɨdamzʲ. sʲaʔnɨʔ ӈebta ӈodʔ ӈɨjera nʲeʔ ӈeβada jesʲmʲa. xusuβej jalʲa xaӈgurӈa. sʲanʔ mʲusʲenakɨʔ, ponʔ mʲusʲenakɨʔ, βarӈeʔ janʔ teβɨdʔ. nʲeβxɨ” mʲadɨrma” - Ӈɨjeraʔ nʲe nʲu saʦʲ saβasʲ, nʲirβa xaʔ. xanʲebʦo - βesej tarʲemʔ maʔnʲiβ: Ӈɨjeraʔ jadʲembada jotoʔ nʲaju xajaʔ. xanʲebʦo ӈanʲiʔ jarmʔ ӈurdambʲiʔ. puna tɨtoʔ tarʲeʔ jormaxad panedamdoʔ malʲʦʲadamdoʔ xadabaӈguʔ. jaleʔ jambaxana sujuʔ - xardaxana ilʲebat, toxolkobat ӈamgem perʦetɨn? sʲobarʔ nʲeneʦɨjedaʔ ӈokaʔ? xanʲebʦo - puxu tarʲemʔ mamanonda: tadxaβa βarӈeʔ nʲe papa mʲakanda xaja. - taʔ xanʲana mesʲetɨn? tarʲemʔ nʲaxatʲiʔ tʲorɨtaxandʲiʔ pojomaxaʔ. - toxolkoβanaʔ sʲerʔ pɨxɨdanaʔ sʲobaraӈe sʲertabasʲetɨβaʔ. βolʲejbol, baskʲetbol, futbol, nʲenej nʲeneʦɨjeʔ sʲanakubʦʔ tanʲaʔ. xano sanarpasʲetɨβaʔ, taroʦetɨβaʔ, sʲurbʲerʦetɨβaʔ... tʲunʲamdoʔ meʔӈaʔ. nʲajo βzngoʔ padβɨ sʲanʔ ӈopmaʔ tɨʔ malkoβaxaβmʔ masʲiʔ totrʲeβʔ sʲiʔmʲiʔ ӈedalaβanʲiʔ xadabasʲetɨβaʔ pʲurʦʲ teβʔmaxadanʲiʔ puj sʲanamboj jurkorʦetɨʔ ӈoka tara nʲodana irɨ , xasʲeβdoʔ nʲe tʲet βesejʔ . mʲadoʔmana laxanakonaʔ masarpad nʲaʔamarpada , nʲiβaʦʲ tanʲana - sʲobaraӈe xanʲebʦoʔ ilʲeβanʔ . tʲikɨ ӈedaʔ xadolambadaxandoʔ instʲitutxaʔ sʲertabasʲetɨβaʔ sʲelʲbʲaʔ - nʲeʔ nʲe xasaβa meβɨ ilʲeβexeʔ nʲelʲe Ӈedamʔ . ӈulʲiʔ xajasʲ manzaraβandadmʔ ʔ - . nʲe xaja tarpɨʔ podʲerӈasʲ narejʔ masʲiʔ . okoβej tataβaʔ nʲisʲamʲiʔ metʲidoʔ nʲidaʔ xasaβa . sʲatoraʦʲ jarӈadaʔ papamdoʔ - toʔ numda teβɨdamzʲ manʲ , jalʲa nʲebʲamʲiʔ ? nʲudoʔ , mʲadmʔ xusuβej nʲablʲuj . βarӈeʔ nʲenzaʔ βunʲi jaӈgusʲ . maʔnʲiβ , . . ӈudamʲiʔ mʲinxanda jando tadʲebʲa : saβa , ӈoka pʲirasʔ manzajaʔӈadaʔ jalʲaxad iknʲa xombasʲetuʔ tadtaβɨ manzaitoʔ saβaβna . xadabasʲetɨdaʔ tanʲamna nʲubʲeta nʲaβ tɨtoʔ nʲiβasʲ attʲestat . . tgngʲi tʲikarʲixʲina numda tʲidʔ xajladʔ . , nʲeβxɨ ekzamʲennʲiʔ ӈebtamda . jepdʲa menaʔ Ӈaβeʔ tʲenʲeβʔ , instʲitutxana , toxolambaӈgudmʔ . xarβaʔ nʲad . . xanʲebʦo n ӈadara jalʲaʔ namdʔ xanʲebʦo tʲordʲeʔ nʲiʔ nʲamʲiʔ jalʲaʔ sujumʔ dʲianaʔ nʲinʲiʔ tɨtoʔ - inʲamʔ βadʲeʔӈaβ ӈedarasʲetuʔ futbol seβmʔ xeβar sʲorʲeʦɨjenaʔ nʲana xanonʲiʔ jaӈganʔ tʲorɨtaxandʲiʔ palaβakɨʔ , ӈedalʲosʲ . tamna sotɨʔ . . βataβanzʲ βenʲakomʲiʔ xobtoʔ paӈgalʦʲ ӈamdʲo jalʲaʔ narej . mʲadmʔ mʲadɨrmʲiʔ jadɨbasʲetɨʔ taslaβdaβej . nʲiβʔ toxolkodadmʔ . tanaba xasaβa . meʦʲ mʲusʲeljjadʔ xexeβa nʲeneʦɨjeʔ tarkada . . saʦʲ . tɨnaʔ ӈamzamʲ toʔ narej - . klassamʲiʔ saldambaӈguda nʲe , . perӈadaʔ iru pʲadamdoʔ jalemamʔ . . . tɨnzʲandamdoʔ mebnaʔ tarʲemʔ malkoβanzʲ jusʲibtalaʔ mʲaknʲiʔ ӈanodoʔ , nʲumʔ , xanʲamna malӈgana tamna n . xurka " . masʲ xano sʲurbʲerʦetɨβaʔ sʲidʲaӈgaxad tanɨrʦʲamʲiʔ masʲiʔ ӈanorʲiβaʔ , xanʲana jalʲanʔ sanaӈguʔ poӈgaxanʲiʔ ӈanoʔ xetɨita Ӈermʲ pʲilʲibtʔ tɨnzʲamʔ xeβxana mʲaknʲiʔ jatnasʲetɨʔʔ . βɨdarasʲetɨʔ sujuʔ Ӈɨjeraʔ jotoʔ . xusuβej saʔӈa sʲanʔ puxuʦʲa nʲexenda ) xajaʔ nʲaβ ӈeβamda toxolko nʲiʔnʲiʔ manzaidoʔ jaβoʔ saβa xaiʦʲ xanmʲiʔ tosʲ tana . turʦʲ . xanʲebʦo , - lerʲoda sʲerkʔ matorpʲiβaʔ tarʲemʔ manzaja xajnasʲ nʲadabʲidaʔ padɨbasʲetɨdmʔ saβa tutaʔ jaleʔ padβɨ ӈebta xanonʲiʔ pʲadamdaʔ ? xurkaʔ nʲemʔ mʲaknʲiʔ ӈeβamd manʲaʔ , xanʲebʦo ӈebtoʔ ӈodʔ jaxandʲiʔ - ! . nʲeneʦɨjeʔ nʲitoʔ ӈesʲ . xubtaӈe : , . βarxana - poʔ ӈeβada tɨdoʔ itamda jenʲerʦʲ . ӈeӈgudmʔ ? ӈasʲ jadʲembada nʲe . , ʃkoland mʲadʔ sʲo- Ӈɨjeraʔ xasaβa mesʲetɨn padtaӈgoβaxaβmʔ tʲidʔ xasaβaʔ taddʲikaxad pʲadamzʲ Ӈarka nʲamʲi narejʔ . nʲe . tʲenʲeβabat xobadamdoʔ ilʲebʦaӈe xanonaʔ xaβna . . sʲaʔnɨ papa Ӈenʲiʔ panedamdoʔ ӈadaӈgana tanʲaʦʲ . toʔ motorʦaβej , . xano - sʲedaʔ nʲe . janʲiʔ morʔ ilaʔ tʲedaxaβ jaβʔ : ӈɨjera xasaβa . nʲenʲaӈg ? . ӈenʲiʔ manʲ jaʔ - . nʲeβxɨ jesʲmʲa manzajamʔ paӈgalpasʲetɨʔ , xeβadamd , tɨd nɨlanaʔ xarnaʔ sʲaradasʲ nʲundʲiʔ ikʨamʔ nʲaʔ . . pʲabʔ jambanʔ sujuko xanʔlaʦʲ manzaidoʔ βarmʔ mʲadɨrmaxaβʔ alʲeksandr tʲirtʲa ӈokaʔ malʲʦʲadamdoʔ mʲindʲanʲiʔ nʲeneʦʲandʔ xolkaʦʲ letʲosʲetɨʔ xoj tanʲa ilʲebat saβa ӈobʔ maxaʔ tʲibʔ ӈɨlʔ βadʲepӈasʲ Ӈobʔ pɨdoʔ ӈobanzʲerʔ nʲisʲamʲiʔ - masʲiʔ toxolkodan . xardamdoʔ jerʲemɨsʲ - xeβamʔ irɨβaʔ nʲad nʲin xusuβej tadxaβa sʲanakubʦʔ . - tunʲiʔ nʲidoʔ pʲilʲuʔ ӈurɨbʲiʔ tʲuӈaxaʔ xanʔӈadamzʲ manepata jusʲ . tarʦʲa . tarkaβɨdaʦʲ - ӈudamʲiʔ tʲedarʲiʔ manʲijeʔ xanʲebʦo . . terʲi sʲan Ӈanʲiʔ - nʲeʔ xanʲarʲina tandajaʔ jaӈgu jarmʔ xajoβɨʔ poӈgamda ӈadʲimʲa terʲi - sʲuraltɨdʔ . βataβandaʔ sʲaradamzʲ - saβumdaӈguβ , . lʲekaratambʲiʦʲ xaӈgurta pɨdoʔ ӈaʦekɨ ӈopoj texeʔnatoʔ jaxanandoʔ tanʲaʔ ӈanomʔ . jarkola sʲapʔ . taӈgaʔ , . . nʲemʔ . padβɨ pɨdar tɨdoʔ jatnolɨnʲinzʲ sʲilpasʲetɨʔ nʲe xanʲebʦo βolʲejbol ---- . . jalʲaʔ maʔlaβɨ . tʲenʲeβan ӈadʲiʔ ӈeβamʔ : , nʲundʲiʔ xusuβej , - ӈokaʔ βarӈeʔ xanʲeβamʔ βataba βengoʔ , . ӈɨjeraʔ xanʲebʦo jadpasʲetɨβaʔ . saʦʲ . nʲumʲiʔ tanɨrʦʲasʲipojʔ teβabʲi padβɨ tʲimbʲi jaxaʔ teβxaβabata nekalӈasʲ , ӈanomda ekzamʲendoʔ sʲiʔiβ . nʲibʲaronaʔ . pɨxɨdanaʔ ӈabtanʔ nʲenʲaӈgamʔ numda jaxana sʲo-jaxaʔ jaxadanʲiʔ juʔ nʲana jolʲʦʲ okrugʔ xeβrʲiʔ perʦetɨn ӈulʲiʔ xuʔ palasʲetɨʔ dʲiplomad padtaӈgo pertʲinaʔ jaleʔnʲiʔ jaxana - - βesej xasaβaʔ morʔ . xadanda . nʲi xoӈgudmʔ toxolkobat . sʲanʔ idʔ masʲiʔ toxolambadarxaβaʦʲ tɨna tʲibʲanʔ jedʲelӈadamzʲ nʲemʔ nʲeβxɨ mʲud tobanda xanʲe mʲadp salabaʔ xebʲaʔ xesʲ . tad - - , xojʔ . . sʲi jalʲaʔ janʔ . uʨilʲiɕːexaʔ xanʲebʦo- ӈudamʲiʔ saʔma βengoʔ Ӈarxanʲiʔ ӈanʲiʔ mʲadonaʔ nʲina a . - . nʲajuʔ . labʦesʲetɨdʔ pɨxɨdanaʔ nʲaӈɨ xadaxanda , . pɨdar - nʲeʔ xajasʲ - . xaӈgurӈa manzʲetɨ nʲenz nunaxandoʔ mebat . padβɨ papa . saldambuβanda tʲidʔ . tarʲemʔ , tɨʔ sedorasʲetɨʔ malkoda nʲerʔ mejata padnasʲetɨdmʔ xanʲebʦo , ӈodʔ - , . tʲaxananaʔ tʲexe - . manʲ . meӈaxaʔ manʲ Ӈolʲepʲaxana ӈanʲiʔ nʲisʲanʲiʔ nʲadnʲiʔ mʲakna pʲiʔ tad tad nʲe ikʨamʲiʔ . , nʲe instʲitutʔ nʲiβaʔ nʲiβasʲ xabtamʔ . . ? laptandʲer saʦʲ . , . . xaja xajoda . sʲiʔmʲiʔ manzajamdoʔ ? mʲaraʔ nʲeftʲegazoβojʲi jaʔ xanand . mʲakanda . xeβamʲiʔ nʲeneʦɨjedaʔ nʲudʲa jartaxandoʔ βesej ӈedalʲorʦetɨdmʔ seβmʔ . jarejʦʲ pʲiratʔ ilʲeljjadʔ toxolkoβanzʲ matʔ jormaxad . tʲunʲamdoʔ , numda . nʲabʲi tʲenʲenadoʔ ӈeβanʔ ӈaβorta . . ӈaxakud perʦetɨβ nʲunaʔ - malʲe mʲadɨrmʲiʔ Ӈajabaraʦʲ sʲo-jaxaʔ xojʔ tonʔ ӈokasʲ , masʲiʔ masʲiʔ xasaβaʔ xanʲebʦo pʲisʲ - ilʲesʲetɨβaʔ , . nʲelʲeβaʔ . to tarʲemʔ Ӈopoj . ӈerm xadabaӈguʔ tʲedaxaβʔ . . manesʔ tɨdoʔ ӈɨlna jedtʲebtoʔ manʲe xanʲebʦo nʲemʔ ? nʲaxarʔ - . xoj , mʲirʲeʔӈa puxuʦʲaʔ xeβxana - xebʔnanʲiʔ itʔ nʲisʲamʲiʔ tʲet . , jambaxana irɨβa baskʲetbol nʲeӈe sʲiʔiβʔ xeβnʲaʔ tɨdoʔ xaʔamʲg nʲe nʲodaʔ tarʲemʔ . tʲukupoʔ mʲusʲenakɨʔ xarβaʦʲ , ӈebta . xarbʲilasʲetɨdʔ nʲaӈɨ okotettoʔ . . . Ӈɨjeraʔ . tadʲebʲa maʔlambasʲetɨdoʔ . ilʲeʔ ? jaӈguβɨ mʲad βesej soldatӈe xarβobtada tɨʔ padʲenaxandoʔ nultɨdʔ , tad tamnaju xajerta ӈatʲemʲinzʲ mʲixʲiβa ? nʲana jarkola . nʲeneʦɨjenaʔ , ( . , nʲisʲanʲiʔ terʲi puxuʦʲa jaledoʔ nʲi puxu xardaxana sarʲoʔ saβaβna : . ӈaʦʲ ӈatʲenaʔ ӈeʔnʲi nʲernʲa saβa . sʲibʲaʔ ilʲenaʔ tʲumʲenʔ nʲumʔ . . mesʲetɨdmʔ tarʲeʔ βesejʔ tuʔ . mʲaknʲiʔ . nʲundʲiʔ nʲodaʔ jaderӈan - : sofʲjja toxolambasʲetɨβ βadamʔ . maʔlambada ilʲedaʔ xeβxana Ӈaʦekɨ ? pʲajud ? ӈebtoʔ βarӈeʔ . nʲinʲiʔ pʲelʲej . padarʔ nusʲ parʲidʲe mʲipʲiʦʲ . malʲeβasʲ βarӈeʔ nʲomʔ . serlʲiʔ meӈaxaʔ xasaβa βarʲemdoʔ tɨʔ programmʲistʔ tanpasʲetɨʔ sʲertaʔ manzajadoʔ jaxana βenʲakudoʔ nʲeneʦʲamʔ medamnʲuʔ βarxana ӈulʲiʔ ilandoʔ xardaxana nuβoda mʲimbasʲetɨʔ xalʲadamdoʔ jambaxana jeβejʔ nʲaʔ matorpʲiʔ mʲusʲeljjaxaʔ padarʔ jaӈga nʲesej malʲe pʲilʲumʔ judaba . : tamna sʲiimʲi sɨrӈadamzʲ xalʲaʔ poӈgada xoʦʲ sabʲe mʲakna tɨʔβarxad : tosʲ pʲasʲ jesʲa ӈanʲiʔ nʲeneʦʲaʔ nʲidoʔ malʔ ӈadʲimʲaʔ tarʲemʔ tɨʔ gramotʲid . lʲekaratadamzʲ xanʲebʦo . puna . . . xubta sʲodaʔ ӈenʲiʔ - papa - . xajurʦetuʔ , nʲuʔ nuβoda masʲiʔ moskβaʔ . padnaβaxananʲiʔ peβdʲa noxom xanzoxana jolʲʦʲaӈgana - nuʦʲ pud - mɨʔ xanodoʔ , xanʲebʦoʔ . nʲad nʲero saβanʲuʔ jana saβumɨ toxolkoβanzʲ tʲirtʲa ӈarka xasʲena xajasʲ nʲundʲiʔ xanʔ tʲexeʔ ? . nʲanaʔ ӈedaraӈguʔ . - , nʲumda mʲatamda salʲaxad nʲaβaʔ tara tarʲemʔ . xenʲaxaβʔ tarʲemʔ βesej . , xanʲebʦoxoʔ teβrambʲi nʲaxarmaʦʲ mʲimaʔ meʔ nʲiʔnʲi tɨda , xaβna nʲukʦʲa tarʲemʔ nʲananʲiʔ teda xanʲad xadɨrmaβejʔ . xanzoӈe tʲer menaxanʲiʔ taʔ xakʲejʔ βɨnxalasʲetɨʔ mʲadmʔ toxolkoda nʲeneʦʲaʔ jaxana posʲako nʲeβa tʲaxad nʲeӈe , jaletoʔ , xabʲa lerʲiʔ puxuʦʲa : nʲad malʲeβɨʔ tarʦʔ xojʔ . Ӈudamʲiʔ nʲumdʲiʔ nʲiβaʔ tanʲanaxaβanʔ xaӈgurta jolʲʦe spraβkaʔ xɨrdambʲidoʔ , perʦetɨda . tasko nʲertʲembʲinaʦʲ tʲuӈgʔ mʲadɨrma xanʲana . xajesʲ nʲabʲi nʲemdoӈ jetrʲiʔ mejatasʲetɨʔ nʲisʲanʲiʔ nʲaʔ nʲeβxɨ padʲenʲa samblʲaӈg jenʲa nʲandaʔ jexerabʔnand toxolkoβamd pʲilʲuʔ ӈeβamʲiʔ tarʲemʔ irʲinʲiʔ . ӈamamdoʔ mʲerʦʲaʔ saβa βesej , . saʦʲ jaӈguʔ βadʲi . manʲ ilmaʔ , peβsʲumʲaʔ paxalambasʲetɨdmʔ toxolkoβarʲiraʔ , malʲe nʲisʲamʲiʔ nʲenej tadʲebʲa . . tʲedaʔ tʲumʲenʔ . nʲana . ӈadʲisʲ mʲuj ilʲena ӈaβlambasʲetɨʔ padʲeʦʲ , nʲiʔ sʲiddoʔ taʔ nʲemʔ tarʦʲa , puxuʦʲa nʲaʔ . toβɨ nojabrʲskanʔ talɨdʔ , tʲikɨ ӈedalɨnʲinzʲ - : Ӈedamʔ Ӈarka mʲuʔ βarʔ sʲobarʔ nʲebʲamʲiʔ xabʲa , . Ӈɨjeraʔ saβa padnaʔ nʲexena - . nʲaxadanda βadʲepatoʔ nʲi . nʲeβxɨʔ . nʲirβa idʲurʦɨ jeʔemnʲa taӈɨ sʲo-jaxaʔ tʲexe jaӈgu ӈanʲiʔ obʒʔ βarӈeʔ omskʔ : βataӈgoda ---- nʲisʲamʲiʔ tʲikɨ nʲiӈaʔ . maʔ - . meta tadʲebʲa tad . . tʲer pʲadamda tara ӈapβanda ӈanʲiʔ ӈaʦekɨ . nʲebʲaxajunʲiʔ . padβɨ , . jaxanʔ xalʲamʔ toxolkoβanzʲ meʔӈaʔ nʲenxad xardaxana joʔ . nʲatadmʔ poӈgada - mesʲetɨ ilʲjja poӈganʲiʔ sanarpasʲetɨβaʔ sʲaʔnɨʔ tʲorɨʦʲ pedasʲetɨdʔ Ӈɨjeraʔ . mʲaʔanaʔ pakaltɨdʔ tamna nʲaʔ xanʲana tanʲaӈgusʲ meʦʲ mupda . ӈexed . mʲiӈa tajkuʔ ponʔ jotʔ tara xojʔ nʲar nʲeneʦɨjeʔ , . letambaβanzʲ nʲamʲiʔ βarӈe xuromɨdoʔ tara xorpasar . xanda Ӈesɨʔ sɨrpatʲiʔ nʲadabasʲetɨdmʔ nʲenxanda jeʔemnʲa . sulmaӈgudʔ sankt-pʲetʲerburgʔ mantedaʦʲ programmʲistʔ jaderʦʲ pʲisʲ maʔla . narmatɨ pɨxɨdamʲiʔ sʲura tʲaxana nʲana paӈgalʦetɨdmʔ xanʲebʦo , nʲu ӈedara ---- . βɨӈgana nʲu papa tʲorʲe nʲisʲaxanʲiʔ toxolkodaʔ jaӈgunʲoʔʔ Ӈɨjeraʔ ӈesoӈgana puxuʦʲa xadabʲiʔ inzʲelʲe ? . tarʲemʔ joʔ jaӈgosʲetɨ , ӈaʔ βenʲako ӈaʦekɨʔ ӈadʲiʔ . sʲejmʲiʔ nʲalodorʦʲ . padna mʲadʔ βadaβna - tedmʲiʔ saʦʲ sʲidʲa ӈodʔ jaleʔ xubtaʔ jeʔejӈe munoʔ ladɨbʲidonzʲ nʲibʔ xanʲebʦoʔ saβaβna numgana tadʲebʲa ӈeӈguʔ tarʲemʔ iβxalӈadamzʲ puxuxanda teβxaβa nʲaʔmarӈaβaʦʲ tetnasʲetɨʔ masʲiʔ jexeradmʔ ʃkolamʲiʔ susa i , saβumdambʲi - tʲenʲeβaӈgudmʔ ikʨa ӈesoӈgana . nʲisʲaxanʲiʔ obɕːinaʔ tosʲ Ӈadʲbʲanda pedarʲiʔ , nʲid . pojomaxaʔ tʲeʦʲdaӈe nʲisʲamʲiʔ jabβaʔ sedora xanamʔ tʲikaxana pʲirtɨdoʔ nʲinʲa tɨʔ tanʲuβna Ӈobaӈguna , ӈeβɨ . jabtu nʲernʲakuʔ , xandadmʔ masʲiʔ ? . ӈeβamʲiʔ . nʲisʲamʲiʔ pʲaβaʔ nʲana . . tarʲemʔ βzngoʔ . olʲimpʲiada poxona tarʲemʔʔ . . laptandʲer sʲaʔnɨ ӈoka , . munzʲalma ӈod , jaӈgabaӈgudoʔ maidamzʲ sotɨʔ . nʲernʲa pʲilʲuʔ . . tad judaba xʲibʲa panda sʲarɨnʲinzʲ , nʲernʲaʔ pomna jolʲʦebʲiβasʲ nʲaʔ xalʲamʔ tɨnzʲaӈgaβamʔ Ӈobrʲiʔ . . - tadxaβa ʃkolamʔ - perta malda tʲedaʔ - toʔ zajaβlʲenʲije pondʔ tʲenʲeβadmʔ nʲe . masarʦʲ . Ӈobʔ saβaβna ӈeӈgu , manʲ inzʲelʲebʔ sʲidʲa . . βataba tamna . . tʲenʲeβadmʔ . saβasʲ nʲedaβaʔ βaӈgamʔ . . xarnʲiʔ βesej taraʔ mena mʲusʲenakɨʔ neraʔ parʲidʲenʲa ? . jeʔemnʲa pud nʲeneʦʲaʔ sʲerosʔ ? nʲubʲeʔӈa mʲisʲ ---- saʔnʲedamzʲ jamban manzaraӈgun . nʲana xamʲedaӈgudoʔ tanʲaʔ Ӈɨjeraʔ xanʲarʲiʔ pʲaӈguβ sʲursʲetɨ . tad tadaba nʲe xarβobtaβ nʲalʲena tɨʔ xadabasʲetɨβaʔ . βarӈeʔ sʲerʔ nʲexetʔ meʔӈaʔ mʲusʲerӈaβaʦɨʔ jarrʲimʔ nʲana jaleʔ nʲida xojʔ xaradʔ papadoʔ xeβxananʲiʔ . Ӈerʲojʔ tʲexe tʲodarʲi letʲuʔ jaxandoʔ laptandʲer toxolkodaʔ nʲana madamʲinzʲ Ӈedanʔ solotaxad Ӈɨjeraʔ jolʲʦe jadʔmʲin " , medna , perӈadoʔ , ilandoʔ nʲaju - nʲeӈe nʲudʲiʔ nʲikolajeβna . toxolkuʔ jambaxana , jerβandoʔ arsʲenʲij tamna . laxanako ӈokaʔ nʲenej ӈamgemʔ tʲerʔ jale nʲiʔnʲiʔ tadxaβaʔ jajolʲ ? nʲubʲeʔӈada βandakudoʔ xarta βeβa Ӈanʲiʔ nʲaxatʲiʔ nʲisʲamʲiʔ jerkana taraβɨʔ xabtamʔ jedej . . terʲi , nʲinaʔ kompʲjjutʲerkana mamanonda mʲadɨrmaʔ , xanʲana ӈɨjeraʔ tʲikɨʔ janʔ , tarana pʲaβɨ xanʲebʦo ӈanʲiʔ tɨnʲiʔ jadʲembada . . tʲanʲuβna ponʔ , . toxolkobʔnʲiʔ nʲiβɨʔ ӈaʔʦu poӈgarmanzʲ jaxanaʔ perʦetɨn - meʦetuʔ xajaʔ nʲaβaʔ , ? punʲajuʔ nʲe serӈe pɨda nʲanaʔ nʲi jaӈotʔ jaxa xanamʔ pʲurʦʲ xanʲimʲaʦʲ βʲertolʲotxad teβortaʔ padβɨ ӈesʲetɨʔ mʲusʲelpanaʔ pʲumʔ nʲeneʦʲaʔ ma mʲinxandoʔ jerambʲisʲ nʲeneʦʲamʔ βesej puxunda ӈanomʔ pe ӈokaβna . xanʲebʦo jesʲaxatʔ puxuʦʲaʔ βarӈeʔ xannʲiʔ mʲuʔ xanʲebʦo : sojasʲ nʲajuʔ irʲinatoʔ naraʔ manʲ . Ӈobkart turʦetɨʔ mʲerʦʲaʔ irʲinanaʔ , xanʲebʦo , . laxanako , jexalmaʔ dʲinaʔ sʲertadaʔ . . jeʔejӈe ӈedalejnʲinzʲ manʲ nʲamʲiʔ tamna tanʲaʔ sɨrta pʲurtaβaʔ βernaʔ tʲer . taraʔ Ӈarkaʔ perӈadamzʲ mor nʲajo . ӈobʔ xale . . jadxad ӈamgem soβxozʔ xanʲaӈɨʔ ӈodʔ mʲerʔ xandʔ nʲubʲeta sʲanʲeʔ nʲudoʔ tʲunʲamʔ . . teβɨdʔ βarӈeʔ xanʲebʦo nʲenej nʲisʲamʲiʔ masʲiʔ malʲe Ӈamge nʲesej xojʔ pʲi ӈaβradamdoʔ maserӈasʲ : pʲilʲuʔ jege xojʔ . , xamʲedambaӈguʔ labʦeӈgudʔ nʲerdʲe nʲana pʲilʲuʔ - perʦetɨʔ pɨxɨdada xanʲebʦo nʲi toxolkoβanaʔ otnʲeβʔ pʲelʲa . xesʲetɨʔ pɨda sulorpasʲetɨʔ ӈanʲiʔ xʲibʲa . . tamna ӈurdambʲiʔ pɨda mʲadɨrmaxana ӈejaʔ xartoʔ . xanʲesʲetɨβaʔ . nʲeneʦʲaʔ tara , nʲaӈɨ toβɨʔ nʲaʔmarpada . . - sotɨʔ . pɨda tʲerʔ ӈobʔ sʲiʔmʲiʔ : . taroʦetɨβaʔ ma ? tʲenʲeβana salʲaʔ tʲuku . jesʲetɨʔ ? manzajaxatoʔ xurʲoxo mundʔ , xojʲ , mʲadotoʔ taxaraβɨ βɨdarasʲetɨʔ saβoβna ӈarʲiʔ nʲe ӈaxanzʲ , nʲid manʲ , masʲiʔ jaxɨbaӈguʔ pʲadanaʔ - jolʲʦe xanʲad tʲenʲeβanaken ӈedaxanda tɨtoʔ mʲipʲidamzʲ salʲexardaβna xaʔ mʲadʔtʲerʔ jaxa taӈgana ӈarkaβna nʲedoʔ tʲikɨ jamalxad nʲemʔ parʲidʲenʲa Ӈobanzʲerʔ muӈgadarʲeβʔ nulʲiʔ nʲisʲaxajunʲiʔ saβumdaӈguda nʲumʲiʔ nʲondaʔ mʲatʔ nʲi taʔ pexeβa xanʲebʦo numgana sʲiʔiβxaβ poӈgaroʔmamʲiʔ nʲenʲaӈganaʔ itʔ . . , saldambaӈguda ӈaβradandoʔ . , ӈeda - jaxaʔtatoʔ nʲe maneʦetɨ tʲikaxana mʲenarujmʔ jadʲembada pʲimʔ neʔnʲiβ nʲenzamʔ seβadoʔ . ? mʲusʲeljjadʔ xusuβej gramotʔ manʲijeʔ xanʔmeӈe . taӈgamʲ βarkadamzʲ okrug ilʲeβakɨʔ tanʲa - ӈamgemʔ nʲana - βoma sʲeda nʲenej jamalʔ nʲernʲaʔ ӈesurʦetɨβaʔ xartoʔ jale ---- sanarʦʲ Ӈamge хартоʼ неле ӈулиˮ ӈаномда иленаˮ . тось ненэцяˮ танямна . мэць Тынзяӈгавамʼ . няна таремʼ Икчамиʼ няна яртахандоʼ , мюʼ хобадамдоʼ таняӈгусь тад танырцямиʼ нялодорць падвы . Хасава Ӈыераʼ масиʼ Нисямиʼ ненэцяˮ ёˮ Ӈопой , паднавахананиʼ ниваˮ сэрӈэ мэˮ тытоʼ пядамдоʼ . - еˮэмня - хасаваˮ ? нисямиʼ . пябˮ сиˮмиˮ Паднасетыдмʼ , тер тутаˮ иринанаˮ нями Ӈобʼ паласетыˮ , юсибталаˮ . Тыниˮ илебат хэвхана ӈодˮ салдамбаӈгуда инямʼ падыбасетыдмʼ . тамна ненэцяндʼ , Тидʼ . ӈока пяӈгув , . масиʼ нюбеˮӈа сянамбой Ты Н неʼ саляʼ итамда тамна ӈокавна Пись салдамбуванда Ненэй . ӈурдамбиʼ . сава . Ханебцё мядмʼ . не сёрециенаˮ лабцеӈгудˮ . Вэва тара Ӈэданʼ не еˮэмня яӈгосеты поӈгамда хусувэй тэхэˮнатоʼ Взнгоʼ . общинаʼ компьютеркана няхатиʼ мипиць ниˮниʼ : . еˮэйӈэ пакалтыдˮ минхандоʼ нюбета ӈамзамь Пилюˮ малда тэри юркорцетыˮ няˮ Нарэй масиʼ Арсений . , Тамна нянаниʼ халэ савумдамби нисяниʼ ярримʼ Нисямиʼ мэята , подерӈась . ханзоӈэ Ӈаниˮ , хадабасетыдаˮ сельбяʼ вэсэй маниеʼ Сё-Яхаʼ Ӈэрмь мэць салабаˮ хасава яхаˮтатоʼ хэвадамд теневаӈгудмʼ , мяраˮ теневан ? ӈэдалэйнинзь теневадмʼ Сё-Яхаʼ Ӈобˮ . нивась Хардахана хуˮ невхы . ӈацекыˮ масэрӈась , вармʼ сарёˮ ӈэсь . . тыдоʼ мыˮ мэӈахаʼ ханяд масиʼ сидя ябваˮ Няхарˮ . Ниˮни ханебцёхоʼ ниӈаʼ . пэрӈадаˮ няˮамарпада . ? ненз сян Вэнгоʼ саˮма Пэ . мядʼтерˮ хабя пухуця сянакубцˮ мятʼ ненэциеˮ Сё- харнаˮ Ниниˮ тароцетываˮ малˮ манзаитоʼ тибˮ ёльцебивась ерамбись манэпата Ямалʼ ӈэсетыˮ нямиʼ мале : не тарана . мюд Сиˮивхав ӈамдё ӈокась Тад таӈгана Ниниˮ тэри Волейбол . . . Мядырмахавˮ нернякуʼ . Невхыˮ . таремʼ Немʼ сярынинзь пухуця пясь помна лаханако - Мэта . . Ханебцёˮ . пыда халямʼ . - тедариʼ пэрӈадоʼ вэсэйʼ суюко ӈэрм мимбасетыˮ мюселъядʼ илеˮ манзая яхандиʼ теневабат Дианаʼ - ӈэниʼ теневана ханяна тимби Малковахавмʼ хэтыита илаʼ Ханебцё . няˮ тад яханʼ тоʼ пуна . савумы - ӈадаӈгана нюбеˮӈада Н Невхы Институтʼ хаясь . , - париденя . мякниʼ пиртыдоʼ - ӈыера маˮнив Пыдар Няё манзаравандадмʼ Хубтаӈэ нюбета харваˮ Нумда . нултыдˮ ӈэбта нид сэдорасетыˮ тюку тёре мэвы нядабасетыдмʼ Ядембада . немʼ Ӈэдамʼ . мэнаханиʼ . - ӈаниʼ ялэʼ ивхалӈадамзь Нарэйʼ ӈаврадамдоʼ ? ӈэвамʼ Падтаӈговахавмʼ еня пэрӈадамзь маˮламбада небямиʼ ханебцё Нинаˮ - Нибяронаˮ Мань няд маидамзь ладыбидонзь . нумгана ялэдоʼ манэсˮ яниʼ нюдоʼ няндаʼ мале понʼ Тамна ма Ханебцё пэрцетыˮ яӈгусь - мупда ӈэдалёрцетыдмˮ сятораць сэдора мэятасетыˮ : Хаӈгурта , - . Иландоʼ ӈатенаˮ хубта ядхад . мундʼ лаханако . сулмаӈгудˮ . институтхаˮ падвы . футбол пэдариʼ небямиʼ . Варӈэʼ Неняӈг тохоламбаӈгудмʼ Техэ не тэвыдамзь ? харвобтада - ӈылʼ мякна вадеˮӈав . хадабаӈгуˮ юсь Нарэй Ӈудамиʼ тара ӈэниʼ - Ӈыераʼ савумдаӈгуда Малкода хайнась мадаминзь падвы . пыхыданаˮ Нидаˮ Няби хаюрцетуˮ хардахана хаданда ханебцё муноʼ пеля ӈэдаˮ менаруймʼ Ӈыераʼ Ялэтоʼ . . . ӈэвамда Омскʼ таняˮ ӈодˮ суюмʼ ӈыераʼ папамдоʼ тыда ӈылна Нумда ӈадись нерняʼ варʼ неняӈганаˮ инзеле ненэцяˮ няна ханямна мась Варӈэ Ханебцё , париде Сотыˮ , . Нисяхаюниʼ Ханебцёʼ нюндиʼ ӈудамиʼ ? тара мюсенакыˮ мяканда сававна Нибˮ Александр - тохолкодаˮ Тидʼ Мань мэӈахаʼ не . . , - Тюкупоʼ Поӈгароˮмамиʼ Пилюˮ мюселпанаˮ тадебя итʼ Хадырмавэйʼ нисяниʼ тадебя Совхозʼ ? тиртя масиʼ ӈокаˮ хабтамʼ миндяниʼ мэтидоʼ товы , мань Таддикахад ӈэвы . Ненэй . Тоʼ Тад Таремʼ пилюˮ пэвсюмяʼ . ни ятнолынинзь . Ханниʼ ёльце Варӈэʼ салдамбаӈгуда хасава , : пюрць тара теневанакэн ханˮмэӈэ не саˮӈа нёдаˮ Ханебцё хойʼ Тэдмиʼ мэсетын - масарпад Янʼ юдаба . савовна , ханимяць Сянʼ яляʼ нуць поӈгарманзь ӈэдарасетуʼ . Ӈаниʼ , похона падець ӈэсоӈгана миӈа ехалмаʼ ӈаниˮ мэдна ӈэбтоʼ Маˮлавы Тикы , Оковэй несэй , илеванʼ Епдя , . , пэрцетын нэраˮ ядпасетываˮ Вэсэй . - мимаʼ сянˮ нёмʼ . ӈобˮ нивыʼ мядонаˮ сиими таремʼ тана Варӈэʼ . Тёдари пюртаваˮ намдʼ сэвмʼ харвобтав пыда Тынзяндамдоʼ Яханаˮ паденя масиʼ Икня Хусувэй хасава . ню Танырцясипойʼ миреˮӈа таремʼ падвы Нумда тохоламбасетыв . манзаидоʼ . Лаптандер тайкуʼ сярадамзь хамедамбаӈгуˮ Икча ӈэдалаваниʼ : ненэцямʼ Пыхыдада хадабасетываˮ немʼ илевэхэʼ пуд тэврамби тет Нёндаʼ , Тытоˮ Ханебцё Ӈадьбянда ӈанориваˮ . . Хубтаʼ не тобанда яха . . недаваˮ пухуця тёрдеʼ Яхаʼ - яхаданиʼ манзаидоʼ Тыˮ ӈэӈгу . . . - нин тиртя хэвриʼ ёльць паднаˮ мань ( танянахаванʼ . . то нехэна падвы лэрёда тараˮ Нюкця Тохолкованаˮ . ирыва . . Салехардавна тамнаю . пуняюʼ нюдя . ӈацекы ялэмамʼ няӈы . вадамʼ Тикы идюрци пуй талыдˮ тадебя Программистʼ саць , . падна ӈась Санкт-Петербургʼ сиˮмиˮ Ядэрць . няд сававна вади ненэй манзеты тыˮ , тэваби ненхад ---- Ханебцё пападоʼ А , Яркола нивась еˮэйӈэ , Седа ӈэбта сертабасетываˮ няна Ӈарханиʼ Таремʼ саць теневʼ ӈариˮ яхыбаӈгуˮ тёрытахандиʼ ӈамгэмʼ мюсерӈавациʼ пухуцяʼ ниня , есяхатˮ Хой вадавна ? , мэна туниˮ Таско пэрцетыв Ӈацекы Тидʼ Пыдоʼ несэй . пирасˮ ненханда сиˮмиˮ нюмиʼ Варӈэʼ хая . Мякниʼ . масиʼ Мякниʼ лекаратадамзь пяюд . хорпасар тынаˮ , хабтамʼ хабя ӈахакуд Нисямиʼ Малкованзь Ватавандаˮ масиʼ сидяӈгахад ӈадиʼ . тадебя сава ӈобанзерʼ Нарэйˮ тара танювна пыда , Тюменьʼ - нензаʼ , хэбяʼ Нюмдиʼ хандʼ сёдаˮ небяхаюниʼ ? нелеваʼ . нёдаˮ Тонʼ неˮ ненэцямʼ сава ялэ есьмя . лэтёсетыˮ нитоʼ мэцетуˮ - Морˮ пуху ни пондʼ тэвортаˮ тибянʼ няˮ ЕГЭ . Посяко панда . ниʼ . пиратˮ сэвмʼ . . ма не тэри . нямиʼ пи ӈэдалёсь Динаʼ паӈгалпасетыˮ няваˮ округ нятадмʼ - пяданаˮ Ӈыераʼ вандакудоʼ хойʼ . маманонда Нюдоʼ тэтнасетыˮ пухуця Грамотид харбиласетыдˮ , не Халямʼ яӈганʼ . мюй Варӈэʼ Ханамʼ сярадась хоӈгудмʼ Лаптандер няӈы мядп тэри Хасаваˮ манзараӈгун мерцяʼ Матˮ . , тедахав малевыˮ нямиʼ Ӈарка . . Нина пэдасетыдˮ Хой яляхад яляʼ - нивʼ . ехэрабˮнанд манзаядоʼ хасевдоʼ хойʼ тохоламбадархаваць , нева пэртинаˮ вэсэй хойь манэцеты минханда вэнякудоʼ . Мань - ӈока таняˮ яляʼ мале . пиʼ мядʼ . варкадамзь недоʼ . , - ниваˮ няна хэхэва варӈэʼ няби Яӈга няна ирываˮ ниваць понʼ : вархана . ӈаниʼ хадаханда хуркаˮ нэˮнив ӈэбтамда мякна . . Пилюˮ ёльце ӈадиˮ тохолкованзь - . , ямбанʼ ненэциеˮ - тикахана папа Хакейʼ мэˮӈаˮ Хасава пэрцетыда вэсэй тытоʼ мэсеты , Нумда ни ханˮлаць ёльцяӈгана няв суса Техэ сибяˮ ханебцё Ханяриˮ ервандоʼ Нисямиʼ мятамда - . холкаць Тикыʼ иринатоʼ школанд мядырмахана . , ётˮ няˮ тыˮвархад Пыда яляʼ есетыˮ маторпиваˮ Пядамдаˮ . Нисяниʼ Николаевна ниˮниˮ поӈганиˮ ёʼ тареˮ нерня хойʼ таркавыдаць Вэсэйʼ яхана , ӈулиˮ экзаменниʼ Илья нюндиʼ ӈатеминзь нэкалӈась : ӈэда . ӈаркавна . хайладˮ Сёбарˮ хобтоʼ сотыʼ Ханамʼ , яӈгуʼ . . харниʼ маˮ . - : справкаˮ ӈэванʼ пухуханда . нисяханиʼ хэсь михива не , вома : пэхэва сава няблюй Хойʼ панэдамдоʼ нюмʼ - папа масарць моторцавэй танпасетыˮ . Тюменьʼ нисямиʼ . серкˮ хаесь хавна , ---- ханмиʼ харваць , ватаба экзамендоʼ папа падвы . няна ӈэвамиʼ ятнасетыʼˮ Тадхава Ханевамʼ хурёхо Ӈэрёйˮ . . ни . . няв - . пыдоʼ Тыдоʼ , Сяˮныʼ нензамʼ нянаʼ хаӈгурӈа ялэˮ мядырма маˮламбасетыдоʼ . вэсэй санаӈгуˮ ядембада . яля яʼ , не манзаяˮӈадаˮ ? ? тынзямʼ илевакыˮ Варӈэʼ Седаʼ , поʼ . . няна няˮ . тамна хане . вэсэй терˮ Ханебцё пухунда , тохолкованзь , юдаба Ялэь Идʼ пимʼ Сиˮивʼ серʼ хурка хамедаӈгудоʼ мюсенакыˮ Ӈэниˮ тер маˮла ӈопмаˮ нарматы пухуця сюра ни ӈэдара , ӈанодоʼ ӈэяˮ ---- турцетыˮ : ярмʼ ? нида тадебя ӈурыбиˮ нянаˮ ӈока хэвхана пэрта мядмʼ . няˮ . ӈарка , хырдамбидоʼ юˮ хаˮ , хаиць нувода яӈгабаӈгудоʼ Ӈарка ӈаханзь вуни пилибтˮ не , хомбасетуʼ . . нялена таняʼ мор . , янʼ тохолкобˮниʼ . ӈаномʼ хэвняʼ таӈгаˮ саць ватаӈгода илелъядʼ ӈобˮ Таремʼˮ яхандоʼ хэвхананиˮ хусувэй туʼ силпасетыˮ тюӈахаʼ ханда не . илена едтебтоʼ . . ӈудамиʼ . , . ни еделӈадамзь тось . савумдаӈгув , . сава не , ётоʼ . Тыˮ ? вынхаласетыˮ ӈудамиʼ ӈэсурцетываˮ Поӈгада Енерць . . Нисямиʼ , . сырпатиʼ - яна ӈаˮ тось Таремʼ ? ваӈгамʼ Хаёда яханандоʼ нулиˮ няна Тарця тёрыць - масиʼ . Варӈэʼ иры . падарˮ Мане классамиʼ - ---- Тедаʼ нёдана ханʼ . пюмʼ - , нувода суюˮ мюселъяхаʼ нумгана Ябту паӈгалць сертадаˮ илмаˮ Ӈыераˮ , . И лекаратамбиць мерцяˮ ӈаць Школамиʼ ямбахана ---- Таʼ Тохолковамд хэвар . таня таремʼ ныланаˮ Тадхава еся сулорпасетыˮ немʼ . ядэрӈан Париденя тецьдаӈэ нерняʼ сяпʼ нунахандоʼ пелей не вэняко Ханебцё ӈапванда мюˮ неӈэ Ханебцё Москваʼ хартоʼ . : тэвхава . мэбат сава санарпасетываˮ ненэй сырӈадамзь . Сяˮны : таремʼ ненэциенаˮ солотахад Манзаяхатоʼ . . ханониˮ сянеˮ тэвхавабата . тотревʼ . . . харадʼ Таʼ хойʼ - ӈэӈгудмʼ хая ӈэсоӈгана ӈаниˮ . нохом , . Ӈаркаˮ Илебцаӈэ таʼ ʼ хэвхана Нид . таӈгамь тыˮ тянювна Халядамдоʼ : . Училищехаˮ . яёль Лаптандер явʼ тененадоʼ вэсэй яляʼ Сававна пыхыданаˮ вадепатоʼ хаяˮ хаёвыˮ вархана , . Еркана пуд хадоламбадахандоʼ Тюнямдоʼ Ӈобанзерˮ ханзохана , , ӈодьʼ . . Ӈаябараць мэˮӈаˮ тохолкобат тохолкодаʼ - - хардамдоʼ . нисямиʼ Ханяӈыˮ ӈобʼ . Аттестат нехэнда ӈэвамиʼ ӈэвада Мань . Нерʼ - Ӈобкарт ненэциеˮ . няхармаць Маняˮ тыдоʼ тыдоʼ . баскетбол Ханебцёʼ . неӈэ нирва сабе Паденахандоʼ няд . Отневʼ Ханебцё соясь падарˮ , . ӈаврадандоʼ пюрць саванюʼ тадаба . Округʼ нерня ӈамгэм тамна тамна , хэвамиʼ - махаʼ Ӈамгэ хардахана няюˮ тараˮ . няд " ТГНГИ ӈэдараӈгуʼ , пилюмʼ пявы , татаваˮ неняӈгамʼ таремʼ тоʼ ? ириниʼ сюралтыдˮ , Ӈолепяхана . сэвадоʼ тамна тад ? . . Пэвдя мэнаˮ мякниʼ тохолкуʼ Мань паӈгалцетыдмʼ иру Ӈыераʼ Тад ӈадимя харта Хэвамʼ . . . маниеˮ Нараʼ - . ? ёрмахад сидя - Мядоˮмана Хано . няˮмарпада хадабасетываˮ сававна Программистʼ Тохолко папа ӈавламбасетыˮ турць Тыˮ . яӈгувы мантэдаць . . хасаваˮ хибя ненэцяˮ Выӈгана масиʼ яӈотʼ тер Таӈы тедаʼ ӈаноˮ нюмда тэвˮмахаданиʼ серосʼ морˮ яӈгу няваˮ . Пыхыдамиʼ санарць Хусувэй неро итʼ , , тохолкованзь Тоˮ Ханебцё Мяˮанаˮ Сё-Яхаʼ саˮнедамзь . ӈаниʼ мяд хаясь - илесетываˮ ханяна Неˮ мерʼ Ӈобаӈгуна . яркола Нерде лэтюʼ яӈгу ханесетываˮ Икчамʼ олимпиада - нядниʼ . - хэсетыˮ ямбахана сырта . сертаˮ таремʼ . Сяˮны , . . нусь Софья ӈэˮни . няюʼ Тохолковарираˮ , Ӈавэˮ терˮ еˮэмня . Ханебцё , пухуцяʼ саць ханебцё ханониʼ нюмʼ тандаяʼ поӈгада . лэтамбаванзь Тикы Ӈобриʼ ханяна . , няхаданда : . . нядабидаˮ Тына таняць ханяд . яха . Сянʼ ядембада етриʼ Тадхаваʼ мунзялма Вэнгоʼ тохолкода НефтегазовойИ муӈгадаревʼ Мядырмиˮ . падтаӈго - палавакыˮ Хаӈгурта , ӈаниʼ мядмʼ хадабиˮ Тахаравы сюрберцетываˮ Пыдар нертембинаць Сиддоʼ Ханебцё- савась - . манзаямдоʼ Окотэттоʼ дипломад пядамда ӈамгэмʼ хэняхавˮ тяхана нидоˮ маторпиˮ ! ёльце Хусувэй няр - нюнаˮ ? тяхананаˮ мядырмаˮ ) пядамзь выдарасетыˮ пэрцетын мипидамзь . . Нисяханиʼ ватаба масиʼ хавна хаˮамьг хибя ядˮмин заявление ӈод . . ӈэдаханда тикахана ӈулиˮ . явоʼ нюʼ ? Солдатӈэ теневадмʼ сёбараӈэ ненэцяˮ , , Ямалхад Сотыʼ варемдоʼ сава ханярина мэсетыдмʼ - хасена Мань нюндиʼ - ватаванзь тара . хоць , мальӈгана Иландоʼ техэˮ масиʼ , . , неӈэ яӈгунёˮʼ пахаламбасетыдмʼ ӈацекы хуромыдоʼ тохолкодан мальцядамдоʼ . немдоӈ няна ярэйць ? тяхад Хаерта ӈыераˮ нехэтˮ Ханебцё няна . ханяна вертолётхад ӈэвамд Сеймиʼ тарпыʼ танаба ханодоʼ . лабцесетыдˮ тохолкодадмʼ ӈабтанʼ Яндо ханˮӈадамзь мись мэдамнюʼ Ялэˮ яхана . . , Мань ниˮ ӈаˮцу ӈодˮ пяваˮ тыд . . ӈаномʼ не Тюнямʼ таславдавэй тэда мядʼ ? халяˮ Хойʼ поёмахаʼ яʼ , Ӈамгэ , нюндиʼ ямбахана ярӈадаˮ . ӈаворта , хэбˮнаниʼ . мале Тарцьˮ тарця хасава хаясь саць инзелебˮ немʼ . лэриʼ Ӈыераˮ . тадтавы ӈокаˮ ӈокаˮ тет , таня няӈы си невхы хаяˮ нидоʼ ӈадимяˮ Сиˮив . . Тикы ӈадара товыˮ самбляӈг ӈэбтоˮ Ноябрьсканʼ ӈэдалынинзь яхана . хандадмʼ нюдиʼ ялянʼ . вэнякомиʼ . ханонаˮ еремысь выдарасетыˮ ӈопой мядырмиˮ тыʼ манзаямʼ ненэциедаˮ хано грамотˮ институтхана ӈэӈгуˮ - няˮмарӈаваць " нисямиʼ мэбнаˮ Невхы Поӈгаханиʼ таравыˮ пись Ханебцё Тыˮ ӈаниʼ Лаханаконаˮ малевась тедахавʼ Тад Мядотоʼ Таремʼ иледаˮ ядыбасетыˮ тэвыдˮ . вэрнаˮ Саляхад Ӈэсыˮ Ӈыераʼ Ялэˮниʼ тикарихина тюӈгʼ . ӈамамдоʼ . ню мюселъядʼ няю таркада яхана едэй ямбан - . , ӈэхэд немʼ Таняна нюмиʼ ехэрадмʼ - таремʼ Ӈэдамʼ Пилюˮ хананд сюрсеты сэрлиˮ вадепӈась Школамʼ ОБЖʼ , . - техэ . Евэйˮ